They say that everything happens for a reason

But I do not always share the same opinion.

 

rest in peace

Det rätta elementet

Hon är upphetsad när hon sätter sig tillrätta i soffhörnet med anteckningsblocket i famnen och favoritpennan i handen. Det är nästan tre år sedan sist nu och de senaste dagarna har hon varit så otroligt nära hela tiden. I hennes bröstkorg har orden ritat vackra meningar som varit så olika alla andra tidigare. Hon har betraktat världen utan att överhuvudtaget öppna munnen och effekten har varit otrolig, i henne har skrivandets betydelse svällt upp och nästan sprängts. På dagarna har hon läst sina vänners gamla texter. På kvällen när hennes man smekt henne har hon vänt och vridit på orden i sitt huvud och på natten efteråt har hon drömt att hon samtalat med sina gamla författarkollegor om litteratur.

Hon är upphetsad när hon sätter sig tillrätta i soffhörnet med anteckningsblocket i famnen och hon tänker att det verkligen var i grevens tid. Det är nästan tre år sedan sist nu och hon har alltid fruktat att hon ska sluta, ofrivilligt. För hon vill alltid, men ibland går det inte och de tre senaste åren har det inte gått överhuvudtaget. Det är som om hon försökt öppna dörren, men någon har stått på andra sidan och hållit emot.

Hjärtat pickar snabbt i bröstet när hon trycker pennspetsen mot det tomma pappret i anteckningsblocket och känslan – upprymdheten går nästan att ta på – är svår att beskriva. Utan att hon egentligen tänker på det alls börjar pennan forma ord som bygger meningar, innebörd, nya världar. Hon hittar hem. Var som helst kan vara hemma bara hon sätter sig tillrätta med anteckningsblocket i famnen och favoritpennan i handen. Det här är hennes rätta element. Stunden förverkligar henne.

Låt det aldrig ta slut