onsdag 31 oktober 2012

Döden och sånt

Förkylningen har börjat fade:a, men istället har jag fått riktigt torr hud kring ögonen. Ser inte riktigt klok ut. Gick till apoteket igår och köpte Bepanthen. Kom hem och insåg att jag hade köpt fel sort. Gårdagen var i det stora hela en riktig flopp. Kände mig salongsberusad hela dagen då jag hade sovit riktigt uselt natten innan och allting, precis allting gick snett. Fick ändå skratta ordentligt med Jakob vid kvällstet, och det var tur.

Idag har jag varit hos min psykolog och pratat om döden. Litet om döden som sådan och mycket om de som lämnat mig. På tidslinjen jag har gjort har jag ritat in tre kors inom loppet av fem år. Så visst finns det en hel del att bearbeta. Det var en riktigt tung session idag och huvudvärken har ännu inte släppt.

Är annars helt ledig så jag har passat på att tvätta, chatta med en kompis och mappa in lösa papper. Tror jag ska ta och göra en kopp kaffe nu och sedan duscha. Ikväll ska jag ut på lite äventyr så förhoppningsvis kan jag bjuda på några bilder imorgon!

Ps. Alltså jag har aldrig tidigare haft sådan lack of inspiration när det gäller bloggrubriker tidigare. Ds.

söndag 28 oktober 2012

Kalas

Presenten
Vädret
Födelsedagsbarnet
Tårtan
Skymningen
Det har vi pysslat med idag. Vi har också varit och röstat och gjort blomkålssoppa. Nu ska här städas lite och sedan blir det en kort promenad i lugnt tempo.

lördag 27 oktober 2012

Lördag genom linsen


Bjöd Jakobs familj på mockarutor

Soffmys på maten
Och kaffe på maten
Snö på marken
Mycket trendigt med förkylningssvullna ögon just nu

Mockarutor och julkalender

Eftersom jag gick och lovade att bjuda Jennifer på mockarutor inom en snar framtid började jag redan ikväll öva på att baka sådana. För det har jag faktiskt aldrig gjort tidigare. De blev helt okej för att vara första gången, men jag måste nog öva lite mer ännu.

Sedan såg vi Mysteriet på Greveholm färdigt (Jakob började se på det tidigare i veckan och jag hakade snabbt på). Jag kunde satsa en miljon på att ingen skulle lyckas göra en bättre eller ens lika bra julkalender igen! Den är helt oslagbar! Fattar inte hur jag ska kunna sova nu när jag nyss har sett Prinsessan Dioda åka tillbaka till sitt hem på Mjölkvägen efter att ha varit fånge hos Greve von Dy i 200 år!

fredag 26 oktober 2012

Om att söka hjälp

För en tid sedan fick jag en kommentar där jag blev ombedd att rekommendera en bra svensktalande psykolog i Vasa-trakten. Jag tänkte att ett inlägg som överlag skulle handla om att söka hjälp vore en god idé. Jag fick medhåll av några vänner så nu kör vi!

Du har insett att du mår dåligt - GRATTIS!

Jag har skrivit det förut: du måste komma till insikt om att du är "sjuk" för att kunna bli "frisk" igen. När du tänker efter är det ju helt logiskt. Om du förnekar att du mår dåligt kommer du knappast att söka hjälp heller.

Man kan må dåligt på flera olika sätt. Precis som med allt annat är det individuellt. Ångest är vanligt. För mig är ångesten bland annat ett lätt tryck över bröstet, en känsla av svaga armar och en slags oro i kroppen som gör att jag helst vill dra mig undan, men ändå inte vara helt ensam utan nära någon jag tycker om.

Jag vet att ångest inte är kul någonstans, den kan upplevas som riktigt, riktigt obehaglig, men som man säger så finns det någonting positivt även i det dåliga. Och det är faktiskt en bra sak att drabbas av ångest. Det är kroppens sätt att berätta för dig att någonting inuti dig måste få komma ut. Det kan vara trauman så som dödsfall som du inte har bearbetat ordentligt utan som har lagrats i kroppen.

Berätta om dina känslor

Att hålla depression och ångest för sig själv gör ingenting bättre, snarare tvärtom, så du borde verkligen berätta för någon hur du känner. Dels för att "lätta på trycket", men också för att människor i din omgivning ska vara medvetna om att du har en svår period i livet. Då blir det exempelvis inga dumma missförstånd om du inte beter dig som normalt.

Att berätta om dina känslor underlättar också vardagen och gör den tryggare för dig. Jag känner igen en annalkande panikångestattack och för mig har det fungerat bra att "prata bort" den, om jag är ensam ringer jag alltså någon nära som gör att jag känner mig trygg och som jag kan prata om roliga saker med.

När du berättar om hur du mår kommer du också att inse att det finns personer i din omgivning som har varit med om och känt samma sak. Det är bra. Tillsammans kan ni stötta och hjälpa varandra. Bara att kunna prata med någon som förstår exakt vad man menar är guld värt.

Den Gyllene Triangeln

Du har säkert hört det här förut, men det bör upprepas: de tre viktigaste hörnstenarna i ditt liv är 1) mat, 2) motion och 3) sömn. De utgör grunden i ditt liv och för din hälsa.

Ät nyttigt, varierat och vid regelbundna tider. Rör på dig, man brukar väl rekommendera en halvtimme promenad om dagen. Jag vet att det kan vara svårt att komma till skott när man är nere i en riktigt djup svacka, men traska i alla fall runt kvarteret. Det är bättre än ingenting. Och gör det gärna på dagen så du får lite ljus. Sov ordentligt, 8 timmar per dygn. Lägg dig och kliv upp vid samma tider varje dag så du får en bra rutin i ditt liv.

Jag måste medge att jag själv inte är så bra på just den här biten, även om jag vet att det är riktigt viktiga saker för en stabil och god hälsa.

Sök professionell hjälp

För någon kanske det räcker med att prata med föräldrar/syskon/vänner för att må bättre. Men ibland har saker (känslor, trauman) blivit för stora eller komplicerade för att man ska kunna reda ut dem på egen hand med hjälp av någon nära. Då kan det vara dags att prata med en professionell person. Någon som har utbildning, som vet vilka trådar man ska dra i för att reda ur knuten och som kan se på saker ur ett annat perspektiv.

Stadens/kommunens webbsidor

Det första du kan göra är att gå in på din stads/kommuns webbsidor. Informationen du behöver borde finnas under kategorin "Social- och hälsovård" eller motsvarande. Under kategorin Social- och hälsovård på Vasa stads hemsida, finns en flik där det står Barn, ungdomar och familjer. Under den fliken finns ännu en flik där det står Ungdomsstation Klaara. Längst ner på sidan, innan länkarna, finns en lista med rubriken "Var kan man få hjälp mot ångest och livskriser i Vasa". Från den listan kanske du hittar den hjälp du behöver. Där finns också telefonnummer bifogade. Om du är osäker på vart du ska vända dig: börja någonstans. Ring och fråga hur verksamheten ser ut eller berätta hur du mår och vilken hjälp du tror att du är i behov av så kan de ge dig råd.

Samtalskontakt i skolan

Om du studerar har du alltid möjligheten att prata med någon på skolan. I alla skolor finns någon som man kan gå och prata med: hälsovårdare, kurator, psykolog eller studentpräst. Enligt mina erfarenheter är köerna till dessa mycket korta och du kan gå dit när du behöver, utan att vänta. På din skolas hemsida kan du hitta information om var samtalskontakten befinner sig, när hen är anträffbar samt om det är nödvändigt att du bokar en tid. Om du känner att samtalskontakten på skolan inte är rätt för dig, kan hen i alla fall vägleda dig och berätta om andra alternativ där du bor.

Folkhälsans tonårspolikliniker

Folkhälsan har tonårspolikliniker i Vasa, Helsingfors, Åbo och Pargas. Till tonårspolikliniken i Vasa går ungdomar mellan 13 och 19 år. De övriga tonårspoliklinikerna kan också äldre ungdomar besöka. Jag har flera kompisar och bekanta som gått till tonårspolikliniken i Vasa och jag kan varmt rekommendera den! Klicka på rubriken för att komma till deras hemsida.

Ungdomstation Klaara

Enligt stadens hemsida koncentrerar sig Klaara på förebyggande och vård av missbruks-, mentalvårds- och livskompetensproblem. Ungdomsstationens service är främst riktad till 13-24-åriga ungdomar från Vasa och enligt avtal också till ungdomar från andra kommuner. Man kan gå till Klaara även om man inte har problem med missbruk, utan bara vill prata med någon. Namnet Klaara klingar finskt, men på stationen jobbar många personer och man får vård på sitt modersmål. Klicka på rubriken för att komma till deras hemsida.

Privata mottagningar

När det kommer till privata mottagningar kanske många är av åsikten och tron att de skulle vara bättre än allmänna mottagningar. Jag kan inte ta någon ställning till det då jag aldrig besökt någon privat mottagning, men jag tror att den allmänna vården är lika bra som den privata, då de flesta säkert gått liknande utbildningar. Att gå till en psykolog eller psykoterapeut vid en privat mottagning kostar för det mesta en hel del.

Man kan få ekonomiskt stöd. I sådana fall besöker man först en psykiater som gör ett utlåtande. Om psykiatern är av åsikten att du är i behov av vård, får du ekonomiskt stöd från Folkpensionsanstalten och betalar endast en självrisk vid varje besök.

Sammanfattningsvis

  • Tillåt dig själv att vara ledsen eller nedstämd och må dåligt
  • Du är inte ensam om dina känslor, berätta hur du mår för någon du litar på
  • Se det från den ljusa sidan: nu ska du börja jobba med dig själv för att börja må riktigt bra igen! Genom att jobba med dig själv får du en förnyad och förbättrad självbild!
  • Ät, motionera och sov (undvik alkohol då den är en bidragande orsak till ångest)
  • Gör roliga saker tillsammans med människor du helt och hållet kan vara dig själv med
  • Det finns hjälp och den finns till för dig, var inte rädd för att lyfta luren och boka tid till en psykolog eller annan samtalskontakt!
  • Lycka till, jag vet att du klarar det!

Snor på Kaserngatan

Hej bloggen. Just nu skulle jag egentligen sitta och sörpla kaffe och prata om livsviktiga saker med min vän Jennifer, men på grund av en sviktande fysisk hälsa sitter jag hemma. Snoret hänger ner till mina knän och jag känner mig allmänt off.

Ja, ni ser ju själva!
Hur som helst så var jag tvungen att gå ut en sväng i alla fall. Gå ett ärende och posta brev. När jag hade kommit två kvarter hemifrån var det så här nära att jag vände om. För jag kände mig så sjuk. But you have to do what you need to do, eller någonting ditåt. Jag kämpade på i stan och tyckte synd om mig själv så jag svängde in till saluhallen och köpte en god och dyr choklad.

5,20€ för 70g. Men det är det värt!
När jag ändå var i saluhallen gick jag ett varv genom Indiska för att pigga upp mig själv. Alltså man vill ju köpa precis allt därifrån! Såg en stjärna jag skulle vilja ha i vardagsrumsfönstret i jul.

Snodde bilden från Indiska.
När jag kämpade hem tänkte jag på det här med julpynt. Nu för tiden börjar butikerna plocka fram julpyntet redan i september. När julen närmar sig är man så trött på alla tomtar och bockar och julsånger att man helst vill ha så neutrala och så få dekorationer som möjligt hemma. Känner ni också så?

Nu måste jag nog ta mig i kragen och i alla fall duscha. Så Jakob står ut med att åtminstone se på mig sedan när han kommer hem från gymmet.

Meddelande till Jennifer: När jag blir en frisk människa igen ska jag baka mockarutor (a.k.a. kärleksmums) så tar vi en tekväll hos mig! Meddelande till Jennifer slut.

torsdag 25 oktober 2012

Den första snön

När hon vaknar är hon utvilad
klarvaken
I rummet ligger ett mjukt morgonmörker
Mannen bredvid henne andas tungt, tryggt

Hon sätter sig upp
Försöker greppa tag om känslan i luften
Hon lyckas inte
riktigt
Men hon vet vad den betyder

Dörröppningen till sovrummet är
ett gapande hål
Hon kan urskilja ljuset som slängs mot parkettgolvet
Ljuset från stjärnan i vardagsrumsfönstret

Hon knuffar till mannen som andas
tungt och tryggt bredvid henne i sängen
Han kisar mot henne genom morgonmörkret
Hon letar efter hans hand 
-          Kom, fort! Du måste skynda dig!

Hon kliver barfota ner på parkettgolvet
Letar efter en tröja
Den fjällstickade
blå och brun och vit
den med renarna på
Han sätter sig med yvigt morgonhår på sängkanten
försöker förstå vad som händer

Snart har de kläder på
han lite mer än hon
för hon hinner inte
Det händer ju nu
det hinns inte med

Hallen
Kängor på deras fötter
Han med strumpor innanför
hon med raggsockor
som killar och sticks
Inget annat hinns med
Hon tar tag i hans hand
rycker med honom ut i trapphuset

Bakom alla dörrar
sovande familjer
Trapphuset vilar i tystnad
Pepparkaksdoft på andra våningen
De småspringer ner för trappen
hon först
med hans hand i sin

Snart där
Hon ser porten
glaset
På andra sidan glaset
händer det
Och det händer nu

De halkar ut på trappen
Hon i sin fjällstickade tröja
den med renarna på
Raggsockor och kängor
Han under sin jacka
den svarta halvlånga
den med stora blanka knappar
den som klär honom så väl
Det yviga morgonhåret
Kalsongerna och strumporna och t-shirten under jackan
för inget annat
hinns med
den här morgonen

De snavar fram över trottoaren
Hon stannar
håller fortfarande hans hand
Han ser på henne
hon är tyst
betraktar omgivningen uppmärksamt 
-          Vad händer? frågar han
Hon hyschar och ler
Böjer huvudet litet bakåt 
-          Titta, säger hon
Han tittar

Där kommer den
Den första snön


Helg efter kvällsskift

Skulle vilja blogga om någonting roligt, färglatt och upplyftande. Men det går inte så bra när jag sitter kvar i en datasal efter en lektion i affärsbokföring och till råga på allt känner mig som en zombie med påsar som hänger underifrån ögonen ner i golvet (borde väl dricka en till kopp kaffe).

Ska hem via och kasta in lite mat innan det är dags för kvällsskift i caféet. Sedan är det helg. Och jag är LEDIG. Åh, ska fästa mig på Jakob som en klängväxt, äta god mat och träffa människor jag tycker om! Yippiee!

onsdag 24 oktober 2012

Rättviseförmedlingen

Förra veckan ordnade Marthaförbundet en after work-kväll vid Ritz. Jag och min äldsta syster gick dit för att lyssna på Peppes presentation om Rättviseförmedlingen (länken går till den svenska hemsidan, där kan man läsa om deras arbete, exempelvis under fliken "Om oss"). Precis som jag hade förväntat mig var Peppe en riktigt bra föreläsare! Precis så bra som jag vill bli (vi håller föredrag om i princip allt vi gör i skolan och jag tror att jag kommer fortsätta att stå upp och prata inför människor i arbetslivet sen). Sen blir jag alltid hemskt inspirerad av att lyssna på drivna människor som Peppe.

Angående Rättviseförmedlingen tycker jag att ni ska gå in och gilla deras Facebook-sida, så att ännu fler får upp ögonen för föreningen och arbetet de gör.

För en ekonom behöver faktiskt inte alltid vara en man i kostym.

fredag 19 oktober 2012

Ledigt från datorn

Njuter av en lugn fredag kväll hemma med Jakob. Har druckit en alkoholfri cider, pratat om julen och nu ska vi se Det Okända och äta hallonsorbet. Imorgon kallar jobbet igen.

Tar helgledigt från allt vad dator heter så vi hörs nästa vecka! Ha en trevlig helg!

Fredag och jobb

Det är fredag, regnet öser ner igen och jag ska äntligen få göra lite nytta: koka kaffe vid CDP och vara lite social med kunderna. Innan jag börjar ska jag gå via Tiimari och köpa en stor lykta till vår balkong. Jag har länge sökt efter den perfekta lyktan och igår var jag i Tiimari och fotade flera kandidater. Väl hemma visade jag bilderna för Jakob och berättade om de olika lyktorna och så kom vi överens om en som ska få lysa upp vintermörkret på vår balkong.

Typ så där såg jag ut igår. Tror inte jag har förändrats så mycket över natten.
Vi hörs säkert när jag jobbat färdigt. Ha det gott tills dess!

B&A as in before and after

Har äntligen hämtat de nya gardinerna vi beställde tidigare från Ellos. Kunde inte hålla mig, utan bytte genast i sovrummet. Tänkte bjuda er på klassiska före- och efterbilder. Tyvärr är ju efterbilderna lite missvisande då jag tog dem då det hade börjat skymma (men det skulle ni säkert ha tagit i beaktande ändå). Vi är hur som helst riktigt nöjda med färgen, den var precis vad vi hade förväntat oss.

Jakob ser tydligen sina slipsar som några sorts smycken...



Helst av allt skulle jag vilja att vi hade persienner i sovrummet så man kunde ha exempelvis panelgardiner även där. Nu är vi ju tvungna att ha sidogardiner i sovrummet då vi behöver kunna dra något för fönstret på natten.

Förhoppningsvis kommer det en dag då vi köper en lägenhet. Då får vi spika upp hur stora saker som helst på väggarna och sätta upp och ta ner persienner i alla fönster fast två gånger i veckan.

torsdag 18 oktober 2012

Glada grodan

Kanske österbottningarna som läser min blogg är bekanta med insamlingen av mjukisdjur som Eva-Maria Strömsholm drog igång? För er som inte hört om insamlingen går den ut på att man köper ett mjukisdjur, för det till en "insamlare" som i sin tur för mjukisdjuren vidare till Eva-Maria. Eva-Maria för sedan alla insamlade mjukisdjur till barnpolikliniken och barnavdelningen på Centralsjukhuset i Vasa.
När ett barn kommer till sjukhuset behöver det trygghet och omsorg och jag tror att ett mjukdjur är precis det som barnen behöver för att inte känna sig så rädda och ensamma. Barnen får sedan också ta hem sitt mjukdjur som ett förhoppningsvis gott minne från sin sjukhusvistelse.
Min äldsta syster har fungerat som insamlare och skulle lämna mjukisdjuren till Eva-Maria ikväll, och då jag inte hade något annat för mig hakade jag på. Vi åkte först till en butik så jag fick köpa ett mjukisdjur att skänka bort. Stod länge och vände och vred på alla olika mjukisdjur och funderade vilket man själv skulle vilja ha om man var liten och kom till sjukhuset. Den här blev det:

En mycket snäll...
... och glad groda!

Till mitt smyckeskrin

Jag stod i badrummet och sminkade mig idag när jag hörde att någonting större än ett vanligt brev trillade ner på dörrmattan!




Ringarna jag beställde från We Style i måndags! Blev så glad! Och sedan lite ledsen när jag insåg att endast påfågelringen passade. De andra var på tok för stora. Ganska uppenbart att jag gillar smycken som föreställer djur, eller hur?

Peppe på Ritz

Nu ska jag snart iväg tillsammans med min äldsta syster till Ritz för att lyssna på Peppe! Peppe ska föreläsa om Rättviseförmedlingen. Ska bli intressant! Har länge velat gå och lyssna på henne, tror hon är en riktigt bra föreläsare. Kanske vi ses där?

Hörs senare!

Lady luck

För så där två, tre veckor sedan var jag på stan med Janina. Jag hittade ett super fint nagellack på H&M. Även om ett nagellack inte kostar mer än 4€ så köpte jag det inte. För jag har redan 100 olika nagellack! Och jag hinner inte använda alla till slut innan de blir trögflytande och värdelösa.

Men ännu igår hade jag inte kunna sluta tänka på det där nagellacket så jag cyklade i regnet till H&M och som tur var fanns min favorit fortfarande kvar!

Lady luck


Egentligen borde alla butiker vara inhysta i lokaler med stora fönster så att det verkliga ljuset skulle komma in. För jag måste säga att det inte är första gången jag köper något i tron om att det är en viss färg och när jag sedan kommer ut från butiken har inköpet likt en kameleont bytt färg (nå, okej, kanske inte bytt färg helt och hållet, men nyans i alla fall).

I butiken såg lacket visserligen grönt ut, men det såg ut att skifta mer åt det guldiga och mörkblåa hållet än vad det gjorde på riktigt, i dagsljuset, utanför H&M. Fast inte gråter jag för det. Är riktigt nöjd ändå!

onsdag 17 oktober 2012

Dubstep

Tänkte dela med mig av ännu en låt av Klaypex. Har snöat in mig helt och hållet på den senaste skivan sen jag hörde den i Dennis' bil.


Tycker ni om dubstep?

Skorna med stort S

Först och främst vill jag återigen tacka alla som hjälpte mig och gav fina tips på det här inlägget. Idag hittade jag skorna med stort S.

Släng er i väggen, alla modebloggerskor!

Det blev alltså ett par läderkängor från Vagabond för 109€. Jag köpte ett par 36:or (har vanligtvis storlek 37) då försäljaren rekommenderade mig att gör det, läder har väl en tendens att töjas ut och forma sig ganska bra efter foten. I butiken kändes de bra, men nu när jag går i dem här hemma blir jag lite osäker på om jag borde leta efter ett par 37:or i alla fall? Alla 37:or var slutsålda i butiken, men man kanske skulle ha tur att hitta på nätet?

T-shirten stötte jag förresten på på herravdelningen vid H&M idag. Vet dock inte riktigt om den ska få flytta in i min garderob...

Ps. Måste bara få berömma försäljarna på Koo Kenkä i Rewell Center! Har handlat skor därifrån flera gånger och alltid fått super bra betjäning därifrån! Uppskattas verkligen! Ds.

Ett halvt höstlov

Här var det höstlov (eller ja: självstudievecka)! Vad jag gör? Kollar på Svenska Hollywoodfruar. Träffar Fonsi, Dennis, Julle och dricker god kakao, äcklig kakao och Coca Cola. Sover. Ibland inte på natten utan efter att Jakob åkt till jobbet. Gör en tidslinje som jag går igenom med min psykolog. Fastnar i en bok och bränner nästan grönsakspastejerna i ugnen. Tänker att jag ska åka till Ingenstans, men kommer mig inte för. Struntar i att tvätta håret. Fryser i gummistövlarna och kommer överens med mig själv att jag omgående måste köpa nya skor. Diskar och tittar på regnet. Har inte så stor lust att blogga. Typ sånt.

Och tittar på gamla bilder:

Första snön i Fårösund 2008. Snart är det dags igen! För snön alltså.

måndag 15 oktober 2012

fredag 12 oktober 2012

Kaffi på TB



Det var bra uppslutning vid gamla Teboil när jag och Ronny anlände på onsdag kväll. Som ni såg så hade jag skapat ett evenemang på Facebook, istället för att ringa runt till var och en. Vi gjorde ett långbord av tre stycken fyra personers bord så att alla skulle få plats. Det var ändå trångt, och så kul (fast det inte ser så kul ut på första bilden)! Allt var som vanligt: vi skrapade Onnen Sanat-lotter, drack kaffe och påtår, Coca Cola på glasflaska, pratade strunt, gick ut på cigg, drog dåliga skämt, munhöggs lite och så skrattade vi förstås, massor.

Jag kan inte förklara hur mycket jag tycker om det här gänget. Är så glad att jag har fått skapa historia med dem, att jag har fått vara en del av helheten som vi utgör tillsammans.

torsdag 11 oktober 2012

En zombie på dejt

Senaste natt låg jag återigen klarvaken fram till klockan fem. Har känt mig som någon annan idag och således inte kommit mig för att blogga. Ikväll har jag i alla fall varit på dejt med min sambo Vi har varit och sett musikalen Next to Normal på Wasa Teater. Som bäst håller han (sambon alltså) på och fixar kvällste till oss (han tänder till och med ljus på bordet!).

Sedan ska jag sooooova! Efter lite välbehövlig sömn borde jag vara tillbaka som vanligt igen. Hörs!

onsdag 10 oktober 2012

Those were the days

Fick plötsligt idag ett infall. Så jag dök ner i en låda i den bastanta bokhyllan i vardagsrummet: lådan där alla dagklubbs-, dagis- och skolfoton förvaras! Tänkte bjuda på några godbitar ur min bildbunt. Håll till godo!


4:e klass. Från den dagen Janina började skolan tog vi syskonfoto. Varje år. Här hade vi gått lite crazy och mamma hade gjort röda slingor i håret på oss. Minns att jag kände mig cool. Och att jag älskade den där skjortan, haha!


6:e klass. På vår skola var det tradition att femmorna till skolavslutningen skulle skriva en liten text till varje sexa. De fungerade som några slags hejdåochlyckatill-ord när det var dags att börja högstadiet (spännande tider! Livet skulle ju börja på riktigt!).


7:e klass. Har aldrig varit så brun som på sensommaren när jag började i högstadiet. Under den här tiden skrev jag min första "roman", blev tillsammans med min första riktiga pojkvän som gick i nian och ansåg ännu att det var mycket viktigt att jag fick bra betyg i skolan och inte rökte eller drack alkohol. Sedan gick det bara utför ;)


Konfirmation. Traditionsenligt blev jag konfirmerad under sommaren mellan åttan och nian. Trots att jag hade riktigt kul på skriftskolelektionerna och lägret förstår jag idag inte riktigt varför jag valde att konfirmera mig överhuvudtaget. Idag är det fem år sedan jag skrev ut mig ur kyrkan.


9:e klass. Strax efter konfirmationen skaffade jag min första piercing: en off center labret. Jag hade lovat mamma att inte pierca mig innan konfirmationsfotot var taget. Ser ni vem det är på bilden förresten, förutom jag? Det är ju Daniel! Tänk om vi redan där hade vetat att han om åtta år skulle vara pappa till mina två systerdöttrar.


2:a året på Svenska Yrkesinstitutet. För de som inte hängt med i svängarna så studerade jag efter högstadiet tre år vid Svenska Yrkesinstitutet i Gamla Vasa. 2008 fick jag mitt avgångsbetyg i handen och kunde titulera mig som artesan (med inriktning på trä och nyproduktion). De här tre åren ser jag ofta tillbaka på, mycket viktiga, händelserika och fram för allt roliga år i mitt liv!

Onsdagen den 10:e so far

Jag ringde Magnus medan jag åt "frukost". Halv två plockade han upp mig i sin spegelvända bil och så åkte vi till mitt gamla jobb. Kocken med stort K var lyckligtvis på plats, så också min gamla chef! Det var riktigt kul, allt var sig likt. Vi blickade ut över fjärden medan vi drack kaffe och pratade strunt och skrattade.




Givetvis for vi ut på en liten byyssrundo efteråt. Solen kom fram! Plötsligt fick Magnus spring i benen och bestämde sig för att styra upp ett möte med någon samarbetspartner. Så jag fick åka hem.



Beklagar dålig bildkvalitet!
De här gummistövlarna köpte jag igår från Sko Extra i Smedsby. 29 stycken slantar pungade jag ut. Är super nöjd! Nu får det regna bäst fan det vill!


Back in the days, när jag bodde och studerade på Gotland, brevväxlade jag en hel del. Mest med min kompis Hanna, min äldsta syster och min ex-pojkvän (som missionerade i New York på den tiden). Har vid något tillfälle lovat Hanna att plocka fram de gamla breven hon skickat till mig så hon får läsa dem. Jag läste dem tidigare idag, herregud som jag fick skratta!

På tal om "back in the days" så har jag fixat ett roligt inlägg till er senare, så kika in på nytt ikväll!

Ledig, igen


Utgående från bilden tror jag ni kan dra en slutsats om var jag befinner mig. Har varit vaken i snart två timmar, men ännu inte ätit någon frukost. Ska ta och göra det nu. Sedan ringer jag nog Magnus. Han är alltid med på att ta en kaffe (ingen skillnad vilken tid på dygnet det är). Ska se till så att vi tar en kaffe vid mitt gamla jobb i så fall, så hoppas jag på att den bästa Kocken är på jobb.

måndag 8 oktober 2012

Kort natt inför en stor dag

Igår hade jag mycket bättre saker för mig än att sitta framför datorn. Om ni vill få ett hum om vad jag pysslade med kan ni kika in här.

Har en riktigt omöjlig natt bakom mig. Jakob somnade kring tolv. När klockan var tre och jag ännu inte ens hade slumrat till en gång, klev jag upp. Jag plockade undan lite disk, åt yoghurt och pluggade teori i affärsbokföring. När ögonlocken började kännas tunga gick jag och lade mig på nytt. Men klockan hann nog bli fem innan jag till slut somnade.

Halv åtta väcktes jag av Jakob för att jag skulle till skolan och skriva tent. Precis! Jag tänkte samma sak. Jag kände mig som en zombie när jag drog på mig mjukisbyxorna och gick ut i köket för att fixa morgonmål.

Men tenten gick bra trots en väldigt, väldigt kort natt. Jag skrev i två timmar. När jag till slut var färdig skiljde det 0,10€ mellan tillgångar och skulder/eget kapital i balansräkningen. Christoffer blev klar strax innan mig, så när jag hade lämnat in tenten gick vi på kaffe tillsammans. Vi blev kvar i kafeterian i drygt en timme, först diskuterades tenten och sedan allt möjligt annat mellan himmel och jord. Det var riktigt kul!

Men hör ni, det har tagit längre än en halvtimme för mig att skriva det här inlägget så nu måste jag verkligen sova en stund så jag blir människa igen!

lördag 6 oktober 2012

Den tråkigaste lördagen i universum

Idag har det varit en riktig tråk-lördag. Jakob for iväg på talko redan tidigt i morse (just typiskt att DSHT (Det Stora Höst Talkot) skulle infalla samma helg som jag är helt ledig). Jag satt hemma och hade det så tråkigt att jag trodde jag skulle förgås. Regnet fortsatte ösa ner utanför fönstret. Så ringde Janina. Hon hade också tråkigt. Hon kom hit med sin familj så hade vi tråkigt tillsammans, det är mycket roligare.


 

Vi chillade mest. Och så gjorde vi ett försök att köpa nya byxor till Daniel. Men alla butiker hade redan stängt när vi kom till stan. Vi gick till Citymarket istället för att handla lite mat. Nicolina försvann. Efter en stund fick vi höra en röst ur högtalarna:
 - Nicolina väntar på sin mamma och pappa vid informationen!