fredag 26 oktober 2012

Om att söka hjälp

För en tid sedan fick jag en kommentar där jag blev ombedd att rekommendera en bra svensktalande psykolog i Vasa-trakten. Jag tänkte att ett inlägg som överlag skulle handla om att söka hjälp vore en god idé. Jag fick medhåll av några vänner så nu kör vi!

Du har insett att du mår dåligt - GRATTIS!

Jag har skrivit det förut: du måste komma till insikt om att du är "sjuk" för att kunna bli "frisk" igen. När du tänker efter är det ju helt logiskt. Om du förnekar att du mår dåligt kommer du knappast att söka hjälp heller.

Man kan må dåligt på flera olika sätt. Precis som med allt annat är det individuellt. Ångest är vanligt. För mig är ångesten bland annat ett lätt tryck över bröstet, en känsla av svaga armar och en slags oro i kroppen som gör att jag helst vill dra mig undan, men ändå inte vara helt ensam utan nära någon jag tycker om.

Jag vet att ångest inte är kul någonstans, den kan upplevas som riktigt, riktigt obehaglig, men som man säger så finns det någonting positivt även i det dåliga. Och det är faktiskt en bra sak att drabbas av ångest. Det är kroppens sätt att berätta för dig att någonting inuti dig måste få komma ut. Det kan vara trauman så som dödsfall som du inte har bearbetat ordentligt utan som har lagrats i kroppen.

Berätta om dina känslor

Att hålla depression och ångest för sig själv gör ingenting bättre, snarare tvärtom, så du borde verkligen berätta för någon hur du känner. Dels för att "lätta på trycket", men också för att människor i din omgivning ska vara medvetna om att du har en svår period i livet. Då blir det exempelvis inga dumma missförstånd om du inte beter dig som normalt.

Att berätta om dina känslor underlättar också vardagen och gör den tryggare för dig. Jag känner igen en annalkande panikångestattack och för mig har det fungerat bra att "prata bort" den, om jag är ensam ringer jag alltså någon nära som gör att jag känner mig trygg och som jag kan prata om roliga saker med.

När du berättar om hur du mår kommer du också att inse att det finns personer i din omgivning som har varit med om och känt samma sak. Det är bra. Tillsammans kan ni stötta och hjälpa varandra. Bara att kunna prata med någon som förstår exakt vad man menar är guld värt.

Den Gyllene Triangeln

Du har säkert hört det här förut, men det bör upprepas: de tre viktigaste hörnstenarna i ditt liv är 1) mat, 2) motion och 3) sömn. De utgör grunden i ditt liv och för din hälsa.

Ät nyttigt, varierat och vid regelbundna tider. Rör på dig, man brukar väl rekommendera en halvtimme promenad om dagen. Jag vet att det kan vara svårt att komma till skott när man är nere i en riktigt djup svacka, men traska i alla fall runt kvarteret. Det är bättre än ingenting. Och gör det gärna på dagen så du får lite ljus. Sov ordentligt, 8 timmar per dygn. Lägg dig och kliv upp vid samma tider varje dag så du får en bra rutin i ditt liv.

Jag måste medge att jag själv inte är så bra på just den här biten, även om jag vet att det är riktigt viktiga saker för en stabil och god hälsa.

Sök professionell hjälp

För någon kanske det räcker med att prata med föräldrar/syskon/vänner för att må bättre. Men ibland har saker (känslor, trauman) blivit för stora eller komplicerade för att man ska kunna reda ut dem på egen hand med hjälp av någon nära. Då kan det vara dags att prata med en professionell person. Någon som har utbildning, som vet vilka trådar man ska dra i för att reda ur knuten och som kan se på saker ur ett annat perspektiv.

Stadens/kommunens webbsidor

Det första du kan göra är att gå in på din stads/kommuns webbsidor. Informationen du behöver borde finnas under kategorin "Social- och hälsovård" eller motsvarande. Under kategorin Social- och hälsovård på Vasa stads hemsida, finns en flik där det står Barn, ungdomar och familjer. Under den fliken finns ännu en flik där det står Ungdomsstation Klaara. Längst ner på sidan, innan länkarna, finns en lista med rubriken "Var kan man få hjälp mot ångest och livskriser i Vasa". Från den listan kanske du hittar den hjälp du behöver. Där finns också telefonnummer bifogade. Om du är osäker på vart du ska vända dig: börja någonstans. Ring och fråga hur verksamheten ser ut eller berätta hur du mår och vilken hjälp du tror att du är i behov av så kan de ge dig råd.

Samtalskontakt i skolan

Om du studerar har du alltid möjligheten att prata med någon på skolan. I alla skolor finns någon som man kan gå och prata med: hälsovårdare, kurator, psykolog eller studentpräst. Enligt mina erfarenheter är köerna till dessa mycket korta och du kan gå dit när du behöver, utan att vänta. På din skolas hemsida kan du hitta information om var samtalskontakten befinner sig, när hen är anträffbar samt om det är nödvändigt att du bokar en tid. Om du känner att samtalskontakten på skolan inte är rätt för dig, kan hen i alla fall vägleda dig och berätta om andra alternativ där du bor.

Folkhälsans tonårspolikliniker

Folkhälsan har tonårspolikliniker i Vasa, Helsingfors, Åbo och Pargas. Till tonårspolikliniken i Vasa går ungdomar mellan 13 och 19 år. De övriga tonårspoliklinikerna kan också äldre ungdomar besöka. Jag har flera kompisar och bekanta som gått till tonårspolikliniken i Vasa och jag kan varmt rekommendera den! Klicka på rubriken för att komma till deras hemsida.

Ungdomstation Klaara

Enligt stadens hemsida koncentrerar sig Klaara på förebyggande och vård av missbruks-, mentalvårds- och livskompetensproblem. Ungdomsstationens service är främst riktad till 13-24-åriga ungdomar från Vasa och enligt avtal också till ungdomar från andra kommuner. Man kan gå till Klaara även om man inte har problem med missbruk, utan bara vill prata med någon. Namnet Klaara klingar finskt, men på stationen jobbar många personer och man får vård på sitt modersmål. Klicka på rubriken för att komma till deras hemsida.

Privata mottagningar

När det kommer till privata mottagningar kanske många är av åsikten och tron att de skulle vara bättre än allmänna mottagningar. Jag kan inte ta någon ställning till det då jag aldrig besökt någon privat mottagning, men jag tror att den allmänna vården är lika bra som den privata, då de flesta säkert gått liknande utbildningar. Att gå till en psykolog eller psykoterapeut vid en privat mottagning kostar för det mesta en hel del.

Man kan få ekonomiskt stöd. I sådana fall besöker man först en psykiater som gör ett utlåtande. Om psykiatern är av åsikten att du är i behov av vård, får du ekonomiskt stöd från Folkpensionsanstalten och betalar endast en självrisk vid varje besök.

Sammanfattningsvis

  • Tillåt dig själv att vara ledsen eller nedstämd och må dåligt
  • Du är inte ensam om dina känslor, berätta hur du mår för någon du litar på
  • Se det från den ljusa sidan: nu ska du börja jobba med dig själv för att börja må riktigt bra igen! Genom att jobba med dig själv får du en förnyad och förbättrad självbild!
  • Ät, motionera och sov (undvik alkohol då den är en bidragande orsak till ångest)
  • Gör roliga saker tillsammans med människor du helt och hållet kan vara dig själv med
  • Det finns hjälp och den finns till för dig, var inte rädd för att lyfta luren och boka tid till en psykolog eller annan samtalskontakt!
  • Lycka till, jag vet att du klarar det!

3 kommentarer:

Johannas eviga sa...

Så fint inlägg! Blir så otroligt varm i själen. Är glad att du verkar ha funnit en samtalskontakt du trivs med, det kan ibland vara lite klurigt. Själv har jag precis börjat hos ny terapeut och det känns jättebra! Sen studerar jag psykologprogramnet nu också så en dag kanske jag får chansen att hjälpa människor. Ta hand om dig fina du!

Johannas eviga sa...

Så fint inlägg! Blir så otroligt varm i själen. Är glad att du verkar ha funnit en samtalskontakt du trivs med, det kan ibland vara lite klurigt. Själv har jag precis börjat hos ny terapeut och det känns jättebra! Sen studerar jag psykologprogramnet nu också så en dag kanske jag får chansen att hjälpa människor. Ta hand om dig fina du!

ester-lisa sa...

TACK så mycket! Jag förstår att det kanske är svårt att hitta en bra samtalskontakt, själv hade jag sådan tur att den andra samtalskontakten jag träffade var den "rätte". Jag tycker absolut inte att man ska vara rädd för att byta ut sin samtalskontakt om den inte känns helt 100. Fint att det känns bra med din nya terapeut! Lycka till med studierna!