Plantbloggen

Från vissa växter kan man ta skott. Man kan få växtskott från exempelvis sin pojkväns föräldrar (läs: mamma) när man är där på kaffe en fredag kväll.

Vissa skott lägger man genast i jorden, andra i vatten som på bilden ovanför. Om man är osäker på hur man ska ta hand om växtskottet man fått kan man genast fråga den som gett skottet. Eller så ringer man till sin farmor.

Man förbereder genom att inhandla kruka och jord. Sedan behöver man bara vänta på att skottet är redo att planteras. Det ser på man rötternas längd. Exakt hur långa de ska vara kan ibland vara osäkert, då är det bäst att följa sin magkänsla.

Med varsam hand planterar man skottet i jorden.

När man är klar och badrumsgolvet rent från jord har man gjort sig förtjänt av en kopp kaffe (eller tre).

Sedan är det bara att njuta av växten och hoppas att den blir så långlivad att man själv får ge skott av den till sina barn eller barnens partners.

Vappen

Vappen är här. Har tyvärr inga kommentarer om den saken. Ska stänga kaféet ikväll så Jakob får gå och se mösspåläggningen med någon annan. Han lovade i alla fall att komma och göra mig sällskap i kaféet efteråt och skumpan som vi sparat sen nyår ska vi dricka när vi kommer hem.

Valborg 2011

Tror jag behöver en kopp kaffe nu för att vakna till liv. Det känns som om jag sover fastän jag varit vaken i över två timmar.

Det är ju inte som att den här låten gör en pigg precis, men den är fin!

En dag över förväntningarna!

Vaknade idag efter elva timmar sömn. Var seg i både kroppen och huvudet då de två, tre senaste veckorna inte har innehållit fullt så mycket sömn. Men efter att ha fått i mig frukost (lunch?) och på mig kläder, begav jag mig till stan för att lämna en nyckel vid jobbet. Det var en vacker dag och när jag sneddade över torget tyckte jag mig höra några bekanta röster bortifrån frihetsstatyn. Och visst! Där satt ju min bästa vän tillsammans med sina kombos! Jag lämnade nyckeln vid jobbet och tog med mig en vitchokladlatte att avnjuta med vännerna i solen.

Toni, Fonsi & Usman

Alltid glada Anna

BFF's since 2002...

... och helt urflippade sedan ungefär samma år.

Efter knappt två timmar, massa skratt och flera märkliga funderingar beslöt sig gänget för att gå till O'Malley's och ta varsin öl. För min del var behovet av en bit mat större, så vi skiljdes åt och jag gick och handlade. När jag kom hem stekte jag köttfärsbiffar till en hel armé.

För tillfället lyssnar jag på Nicki Minaj (Starships går på repeat!), dricker några koppar kaffe och känner efter hur fenomenet sommarlov känns. Det känns ordentligt kan jag avslöja! Och säkert beror det på att de här sista veckorna har varit så sjukt stressiga. Mitt hjärta känns plötsligt så lätt, jag sjöng till och med idag när jag lagade mat och diskade! Nu ser jag fram emot sommaren, min syster och hennes familjs hemkomst från Togo, balkonghänget och kvällar utan läxor och tentläsande!

Något annat jag ser fram emot är att Jakob snart kommer hem från Åbo. Även om han bara varit borta sedan igår morse saknar jag honom. Om en vecka åker han på en två veckor lång arbetsresa till USA. Känns ju minst sagt lite löjligt att man oroar sig för hur man ska överleva, och inte dö av saknad, haha!

Jag skickar alltid romantiska sms till Jakob

Sista tenten och en resa som belöning

Jag skrev nyss min sista tent för det här läsåret! Äntligen! Idag var det logistik som stod på tapeten och sjukt bra gick det också. Helt klart en fyra eller till och med en femma.

Igår kväll bokade vi flygbiljetter till Riga! Fyra nätter i juli ska vi sova där och fem dagar ska jag lapa specialkaffe och skåd på fåltshi. Som jag längtar efter att åka bort en stund, se en ny stad och höra ett främmande språk!



Bild härifrån



Snart kommer Christoffer hit och då ska vi färdigställa vårt arbete om budgetering. Resten av dagen är jag ledig men självfallet kommer den gå i skolans tecken. Ha en fin dag!

Lyckad start på sista skolveckan!

Oj, vilken bra måndag! Janina skrev om hur mycket energi hon hade idag och när jag tänker efter så verkar det faktiskt som om det är Coca Cola som pulserar i mina ådror också. Hur som helst så började dagen med att jag såg en stor lastbil nere på gatan...

Jag hoppades att de skulle ha ärende till oss. Men efter ett tag var bilen borta och vår köksinredning är fortfarande från åttiotalet.

Mitt liv just nu, men bara intressanta ämnen det här!

Jag repeterade till tenten jag skulle skriva senare under dagen och plötsligt fick jag ett textmeddelande från chefen. Hon skrev att jag får ha min semester vecka 29. Jakob är också ledig vecka 29! Wohoo! Då ska vi nog åka på en liten resa. Jag ska lapa i mig kaffe konstant. Gärna café au lait. Och så ska jag röka en kubansk cigarr!

Jag skrev tent sedan i Konsument- och köpbeteende och det gick riktigt bra! Vid två-tiden träffade jag min kompanjon i Grunderna i kostnadskalkylering: Christoffer. Vi skulle fortsätta på vår inlämningsuppgift om budgetering. Klockan var närmare sex när jag gick från skolan! Men då hade vi också åstadkommit fyra sidor text, med riktigt bra innehåll dessutom.

Dagens stora gåta är hur man tar ett kort på sig själv utan att det ser krystat ut? Här är ett urval av de trettio bilderna jag tog. Inte en enda såg helt normal ut?

Mårran försökte också vara med på bild

Var tvungen att komma ännu närmre för att försäkra er om att det faktiskt är jag

Hur gör du, Kenza!?

Ny favorit

Den här låten tror jag bestämt är min nya favorit. Den är precis en sådan där låt som gör att man nästan måste springa ut på gården, utan skor, för att hoppa så högt man kan och skrika tills man får ont i halsen. Brukar ni också känna så ibland? Okej, om inte så kan ni helt glömma bort det jag precis sa.

På min hjärna idag

Har haft en märklig (men ganska bra!) låt på hjärnan hela dagen. Tror det är Malin som ligger bakom det hela.

På något vänster ligger det en slags söndagsfiilis över den.

Söndag morgon

Steg upp strax efter nio i morse och var snygg. Har ganska långt hår nu och sover med det i en tofs varje natt. Jakob kallar den Lilla My-frisyren. Han älskar den!

Kanske dags att slänga ut videkissorna snart?

Det första jag gör varje morgon är att håva in en halv tablett Thyroxin

Längtar efter ett fint utemöblemang och riktigt vårväder!

Det ser ut att bli en solig dag (och varm, läste jag i tidningen). Hoppas den där jävla snön smälter nu då, en gång för alla.

Har dille på äggmackor just nu

Saldot efter igår kväll är två sidor text om breda och långa odelbara laster. Inte illa alls, med tanke på att jag var ganska trött. Jakob sover ännu och bara jag kastat in sista biten av smörgåsen ska jag fortsätta plita.

Lördag

Det är lördag kväll. Jag har jobbat idag. Det var länge sen sist, och det var kul!

Efter jobbet gick jag hem genom snöslasket. Jag upptäckte en kvarglömd elljusstake i ett fönster. Jag tänkte gråta. Kommer det aldrig bli vår någon gång!?

Det är lördag kväll och Jakob är ute med sina vänner. De skulle gå på stand-up. Det var till en början tänkt att jag skulle följa med, men jag insåg att jag måste prioritera andra saker ikväll och magkänslan säger att beslutet att stanna hemma var riktigt vettigt och bra.

Jag har tagit på mig mina hemmabyxor och raggsockarna också, såklart. Ett nytt Word-dokument väntar på att fyllas av elektroniska bokstäver, användbara webbadresser har jag redan letat upp. Om sötsuget dyker upp finns en ask vindruvor i köket.

ÄLSKAR att ha en extra skärm när jag gör skolarbeten!

Man kommer bättre igång med skrivandet om man unnar sig lite skumvin!

Resultatet ska bli fem sidor om specialtransporter på hjul. Jag skriver så långt jag orkar ikväll. Har dock ganska höga förväntningar, författare jobbar ju, som redan känt är, bäst under sena kvällar och nätter...

Skolsnack och annat

Då det gick hur bra som helst att dricka två koppar kaffe igår, slank det även idag ner två koppar efter frukosten. Det var ju dumt, kan man tänka så här i efterhand när man har gått omkring och varit helt spyfärdig hela dagen. Nå, jag har ändå hållit humöret uppe då jag vet att det bara är tillfälligt.

Jag har varit i stan på ärenden. Solen värmde så skönt mig och min nya vårjacka och mina nya solglasögon. Conversen var så lätta mot trottoaren att jag hade kunnat skratta. Jag köpte en foundation för första gången i mitt liv. Och hängde en stund med min arbetskompis Sabina vid kaféet.

I kväll har jag pluggat instuderingsfrågor till nästa tent, som är på måndag. De var knepigare än jag trodde, dessutom är kursboken utlånad från biblioteket, finns ingenstans. Jag har också dubbelkollat och skrivit ner allt jag måste göra nästa vecka innan jag kan ta sommarlov. Det kommer bli tight och jag kommer vara less, men det går så länge jag håller mig fokuserad. För tillfället lever jag på stoltheten över att jag fick bästa vitsordet i den hittills mest krävande kursen!

Magen är din bästa vän

För cirka två veckor sedan var jag till laboratoriet och lämnade blodprover. Jag visste att olika prover skulle tas (bland annat för sköldkörteln), men vilka sorts prover och hur många det rörde sig om visste jag inte, för min läkare hade inte förklarat det ingående. Jag tänkte att det får jag ju veta sedan när resultaten kommer. Sex provrör fylldes och jag som blir riktigt svag om jag inte äter frukost, höll på att svimma. Sköterskan var förvånad och jag blev förvånad över att hon var förvånad. Jag menar, hon, om någon, borde ju ha sett människor svimma förut? Jag var tvungen att äta frukost vid sjukhuset sedan för att orka fara till skolan och skriva tent.

I morse väckte min läkare mig. Hon frågade om jag sov och jag ljög och sa "nej" fast jag visste att det hördes att jag precis vaknat. Jag fick veta alla resultat från proverna, i princip hade alla mina inre organ varit i rampljuset. Alla värden var utmärkta, också blodvärden samt salter och kalk. Frisk som en nötkärna!

Det min läkare letat efter var en förklaring till illamåendet jag haft sedan december. Illamåendet kom och gick varje dag från december till någon gång i mars. I slutet av februari var jag riktigt less på det där arma illamåendet som började sätta käppar i hjulet för bland annat mitt sociala liv. Jag började läsa på om olika magproblem och diskuterade med apotekspersonal.

Jag tog en helt vit månad. Under den vita månaden var jag en vecka helt utan kaffe, utan stekt mat, friterad mat och starkt kryddad mat. Jag var också ute och motionerade varje dag. Och vet ni vad? Illamåendet försvann. Plötsligt var det puts väck.

Jag är så glad över att må bra. Och jag är så glad över att ha kommit att se vikten av att försöka tyda kroppens signaler. För kroppen talar alltid sanning. Vi borde alla lyssna mer på kroppen, och framförallt på magen. Vi har så bråttom hela tiden, det finns så mycket vi måste göra. När kroppen strejkar tror jag många kastar in ett piller och stressar vidare. För idag finns det verkligen piller för alla krämpor. Men tänk om, gå lite bakåt i tiden: skippa pillret och lägg dig på soffan eller ta en lång promenad i stället. Det vinner både du och din mage på.

Promenad i kvällningen

Det brukar överlag vara svårt att få med Jakob ut på promenad. Men idag lyckades jag, med repliken "det är bra att du går på gym regelbundet, men du måste få frisk luft också!". Det blev en trevlig promenad på en timme och när vi nyss kom in konstaterade Jakob att en promenad i den friska luften minsann var bra för själen. Det är precis det jag alltid har sagt!

Jag var mycket gladare i verkligheten än på bild. Och fast ni gärna vill tro det så har jag inte så där knasig huvudform, höhö.

Nu ska vi äta äggsmörgåsar och sedan börjar det bli läggdags, tror jag? Tack för en bra dag, världen!

Tips mottages varmt

Alla författare jag någonsin umgåtts med har alla sagt att det viktigaste en skrivande människa bör göra är att läsa. Läsa, läsa, läsa allt man kommer över! På det sättet utvecklar man och göder sitt språk och sin berättarröst.

Jag gav inga nyårslöften inför det här året. Men ett mål har jag. Jag ska läsa minst tolv böcker. Jag skäms nästan över hur lite jag läste förra året och nu ska det bli ändring på det. Det är klart att jag kan avvara tid till läsande, det behövs ju inte många timmar per dag för att man ska kunna läsa en bok i månaden.

Hittills i år har jag läst:

• Mitt liv med Saddam av Parisoula Lampsos och Lena Katarina Swanberg
• Postfeminism av Birgitta Boucht, Carita Nyström, Anna Rotkirch och María Serrano
• Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson

Nu vill jag har er hjälp: Tipsa mig om era favoritböcker (eller varför inte de värsta böckerna ni läst?)!

Samtal om Livet

Jag kan ju börja med att berätta att tenten i kostnadskalkylering gick käpprätt åt skogs. När jag väl satt i datasalen drabbades jag av en total blackout. Jag kunde inte ens minnas skillnaden mellan divisions- och ekvivalentmetoden. Slutsumman av del hela var 3 av 23 poäng. Riktigt skrattretande alltså!

Igår skrev jag tent i relationsmarknadsföring. En kurs jag har tyckt varit riktigt intressant och givande (även om jag ensam deltagit i föreläsningarna), något jag känt att jag verkligen kommer kunna ha nytta av i framtiden, både utanför och i arbetslivet. Hur som helst tyckte jag själv att jag skrev riktigt bra och var ganska säker i mina svar. Redan på eftermiddagen fick jag mitt resultat i ett mejl från lärare: 4-, på en skala av 1 till 5. Som Jakob sa så använder jag mig verkligen av hela skalan av vitsord, och det är ju i alla fall bättre än att använda sig av endast ettor och tvåor. Man ska ju utnyttja alla siffror som finns, right ;)

Idag är jag ledig. Vädret kan man beskriva med ett ord: borderline. Sedan jag klev upp idag har det snöat, haglat och där emellan har man fått skymta solen från en helt klarblå himmel. Bestämde mig för att strunta i vädret, jag kan ju ändå inte göra något åt det.

Från början var det tänkt att jag och två klasskompisar skulle jobba med ett grupparbete idag, men planerna på det inhiberades. I samma veva frågade min vän Magnus på Facebook om vi skulle ta en kaffe tillsammans då han hade ärende i stan.

Så Magnus kom hit och jag bryggde kaffe. Det blev ett riktigt trevligt (och givande!) besök. Vi pratade om Livet och jag kom på att det var länge sedan jag gjorde det sist. Vi pratade om människans ständiga sökande efter det där, som man aldrig riktigt kan sätta fingret på och förklara vad det egentligen är. Vi pratade om hur man borde sluta söka och vara mer spontan, om värdet (ett non-value i förhållande till graden av ens lycka och tillfredsställelse?) av pengar (för när du ligger på dödsbädden, hur stor inverkan har då pengarna på hur "lyckat" ditt liv blev?). Helt klart höjdpunkten på den här veckan, this far!

Om knappt en timme anländer min sambo från jobbet. So I should hit the kitchen and get started with today's special!

Två veckor kvar

Känns helt dumt egentligen att jag har suttit framför datorn precis hela dagen, usch! Idag har jag övat på kapacitetskalkylering. Det känns som om jag hajar bidragskalkyleringen nu, men kapacitet är jag nog fortfarande lite osäker på. Imorgon eftermiddag är det tent, hoppas, hoppas jag klarar den!

Mellan uppgifterna idag har jag pillat på bloggen, jag är ganska nöjd med den som den ser ut nu. Vad tycker ni?

Klockan slår snart läggdags. Jag ska ta och plocka upp lite här, ta ut soporna och göra lite kvällste till mig. Hoppas på en god natts sömn, så jag orkar dra igång näst sista veckan innan sommarlovet! Näst sista. Sinnes alltså!

Vårskriket

Idag är det ett pirr i maggropen. Det skiftar. Någonting håller på att hända.

Tidigare i veckan laddade jag min mp3-spelare. Den har varit urladdad i flera månader och när jag fyllt på med ny musik klädde jag på mig och begav mig ut i skymningen och den anländande dimman. Med blodet strömmande i ådrorna tog jag långa kliv över strandpromenaden. Jag kunde likväl ha varit fjorton år igen. Med musik från sedan länge passerade tider kunde jag nästan tro att de döda fortfarande var levande.

Jag tänkte på en ung man jag brukade promenera tillsammans med. Jag tänkte på hans stämbands vibrationer och tatueringarna som fyller huden på hans armar. Jag kunde ana doften av en Marlboro Light och jag önskade att det hade varit mörkt och stjärnklart så jag hade kunnat stanna och titta på Lilla Karlavagnen.

Sedan tänkte jag att man inte borde vara så kritiskt inställd till Livet. För det är mycket större än man tror.

Våren som ångrade sig

Fiskmåsarna hade redan hunnit ta våra tak i besittning. Balkongdörren hade fått stå på glänt nästan varje dag, ibland hela dagen. Och jag hade köpt nya solglasögon. Den riktiga våren kunde man nästan nudda vid. Jag hade börjat drömma om bad sena kvällar vid Gustavsborg, om regnmorgnar i det mintgröna sovrummet på Halsö, om mäktiga åskväder och kaffe på balkongen.

Men så började det snöa. Igen. Det känns som det aldrig kommer bli vår. Som om jag aldrig igen kommer få se en liten tussilago, eller en nyckelpiga. Som att jag aldrig kommer slippa fuktiga strumpor och kalla fötter nedstuckna i ett par Converse. Det känns som om jag aldrig kommer få användning av den nya vårjackan.

Men kanske är det lika bra. För jag vet att om det var 15 grader varmt med strålande sol och klarblå himmel, skulle jag aldrig ha ro att sitta här och öva på bidragskalkylering. Måtte jag ta mig igenom tenten på måndag!

Som belöning för att jag övat så envist får jag gå på Revykavalkaden på Ritz ikväll tillsammans med Jakob. Men än är det några timmar kvar så jag ska fortsätta räkna.

Ja, jag kunde det!

I tisdags hade vi tent i statistik. Och om det är någonting jag verkligen inte förstår mig på så är det statistik och SPSS. Jag säger som min mommo: huva! Nå, hur som helst så kom vitsorden från tenten idag. Och jag fick en klart godkänd 2:a! Lättnaden över att inte behöva skriva den där tenten på nytt är obeskrivlig!

Idag har jag tagit ledigt. Magen var riktigt ur skick på förmiddagen så jag tänkte att det var bäst att försöka landa lite, ta en lugn stund och meditera för att med nya krafter ta sig upp på berget av tenter och inlämningsuppgifter igen. Illamående har jag i alla fall klarat mig undan och det är jag tacksam för.

Sovrummet har fått sig en omgång med dammtrasan. Jakobs arbetsbord var så dammigt att det var ofattbart. Egentligen är det hans uppgift att hålla arbetshörnan ren, men jag tål inte att se den där gråa, otäcka ytan hur länge som helst och idag var måttet rågat. Jag skulle gärna vilja veta varifrån allt damm kommer. Och så skulle jag vilja veta om alla andra har det lika dammigt hemma sig, som vi har hos oss?

Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin

Vad man egentligen vill göra och vad man sedan verkligen gör

Det är mycket konstigt med ord egentligen.

Hur de visst finns där, i mitt huvud,

i mitt arma huvud.

Hela tiden.

Utan att komma ut.

Yrkeshögskolan och linjen för företagsekonomi kräver så mycket av min uppmärksamhet, av min koncentration, av min hjärnkapacitet, så stor andel av mitt ordförråd att jag inte skriver på det sättet alls. För tillfället. Visst, jag sitter framför datorn mest varje kväll. Med näsan nedstucken i en bok (exempelvis Relationsmarknadsföring: från 4P till 30R) om vartannat. Varje dag öppnar jag nya Word-dokument, PowerPoint-presentationer, Excel-filer. Och så sneglar jag avundsjukt på de som får till det. Med pennan och pappret i ett soffhörn.

Jag tänkte bjuda på en söt liten dikt som jag hittade ikväll som jag önskar att jag själv skrivit. Poeten heter Hanna. Håll till godo!

Jag önskar jag var en sån som
ringde
smsade
hälsade på
som kom ihåg
födelsedagar
årsdagar

Jag önskar jag var en sån som
hann med
vände på timmar och minuter
hann med
alla måsten
alla jagvill
alla
nödvändigheter
sådant som jag måste göra för annars dör jag
kanske

Jag önskar jag var en sån som
gick med huvet högt
som aldrig blundade
som skrek ifrån
när andra bara trampar trampar trampar
klampar
ner
mig

Jag önskar jag var en sån som
läste klart alla böcker i bokhyllan
som skrev färdigt varje historia
som gjorde saker och ting i tid
eller helt utan att fundera över
den där jävla tiden
som bara går
som bara är

Jag önskar jag bara var
en sån
som
gör så mycket roligt hela tiden
som reser utomlands
solar
ser nya saker
lär mig om sådant jag inte hade en aning om

Jag önskar jag var en sån som
bara är
allt det där
som hon önskar att hon var

Och avslutningsvis tänkte jag bjuda på en liten tjuvtitt på vad jag sysslat med ikväll. Spännande så det förslår!

Påsk på Kaserngatan

Jag tror att påsken är en av mina favorithelger. För mig är påsken en helg befriad från förväntningar och krav. En helg med glada färger. En helg som doftar brasrök och grillad korv. Som smakar påskmust. Och så är den faktiskt lite magisk. På samma sätt som alla andra storhelger vi firar här i landet är magiska.

Den här diskreta påskharen köpte jag från Sisustus In till vårt sovrum

Någon frågade vad jag kommer göra på påsken.

 - Skolarbeten, svarade jag.

Och det är faktiskt sant. Kalenderbladet för april månad är fullproppat av deadlines, presentationer och tenter. Alla kurser tar ju slut nu. Det här är sista månaden innan sommarlovet. Imorgon kommer jag även ha kvällsskiftet i caféet.

Har ni sett mini-kinderäggen!? Perfekt om man vill ha mer choklad för pengarna. Så goda!

Men jag kommer självfallet också att vara lite ledig. Mina planer för den lediga tiden är:

• promenera vid stranden
• äta god mat (och massa pascha och choklad!)
• umgås med familj och vänner.

Mitt favorit-påskpynt är definitivt sådana här målade träägg

Comeback

I dessa dagar är det inte bara jag som har gjort comeback. I den riktiga världen har vintern istället för att ställa sig längst bak i kön igen, armbågat sig fram förbi våren. Även om det är irriterande och jag helst skulle använda vårjackan redan, kan jag inte komma ifrån att det ändå är hemskt vackert.

Om utseende, stil och grävmaskiner

I onsdagskväll tyckte jag verkligen att bloggens utseende var väldigt jag. Kanske var jag övertrött? Dagen efter, när jag tog upp bloggen igen, såg jag ingenting av mig själv avspeglat i den. Den var mer Janina, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är hon som har gjort designen.

Jag pratade med Jakob om bloggens utseende. Vi var båda överens om att jag behöver starka färger med attityd. Lite crazy och freaked-out. Jakob tyckte att jag borde ha en "kara-header". Förslagsvis skulle en sådan innehålla en grävmaskin och en ugnskorv. Ett passande namn eller slogan till bloggen skulle i sådana fall vara "Marvel girl - en blogg fö karan".

Man måste acceptera att saker tar tid. No hätä, skulle en vän till mig kanske säga nu. Jag vill hitta ett utseende och en stil som känns rätt för mig, som känns som jag. Och jag vill inte stressa mig fram till det, det blir så lätt fel då, och dessutom stressar man all annanstans i livet ändå så någonstans måste ju någonting få ta lite tid på sig.

Testing

Så... Janina säger att jag "ska skriva någonting snabbt bara", för att se hur bloggen ser ut. Så nu gör jag det. Hej världen!