För cirka två veckor sedan var jag till laboratoriet och lämnade blodprover. Jag visste att olika prover skulle tas (bland annat för sköldkörteln), men vilka sorts prover och hur många det rörde sig om visste jag inte, för min läkare hade inte förklarat det ingående. Jag tänkte att det får jag ju veta sedan när resultaten kommer. Sex provrör fylldes och jag som blir riktigt svag om jag inte äter frukost, höll på att svimma. Sköterskan var förvånad och jag blev förvånad över att hon var förvånad. Jag menar, hon, om någon, borde ju ha sett människor svimma förut? Jag var tvungen att äta frukost vid sjukhuset sedan för att orka fara till skolan och skriva tent.
I morse väckte min läkare mig. Hon frågade om jag sov och jag ljög och sa "nej" fast jag visste att det hördes att jag precis vaknat. Jag fick veta alla resultat från proverna, i princip hade alla mina inre organ varit i rampljuset. Alla värden var utmärkta, också blodvärden samt salter och kalk. Frisk som en nötkärna!
Det min läkare letat efter var en förklaring till illamåendet jag haft sedan december. Illamåendet kom och gick varje dag från december till någon gång i mars. I slutet av februari var jag riktigt less på det där arma illamåendet som började sätta käppar i hjulet för bland annat mitt sociala liv. Jag började läsa på om olika magproblem och diskuterade med apotekspersonal.
Jag tog en helt vit månad. Under den vita månaden var jag en vecka helt utan kaffe, utan stekt mat, friterad mat och starkt kryddad mat. Jag var också ute och motionerade varje dag. Och vet ni vad? Illamåendet försvann. Plötsligt var det puts väck.
Jag är så glad över att må bra. Och jag är så glad över att ha kommit att se vikten av att försöka tyda kroppens signaler. För kroppen talar alltid sanning. Vi borde alla lyssna mer på kroppen, och framförallt på magen. Vi har så bråttom hela tiden, det finns så mycket vi måste göra. När kroppen strejkar tror jag många kastar in ett piller och stressar vidare. För idag finns det verkligen piller för alla krämpor. Men tänk om, gå lite bakåt i tiden: skippa pillret och lägg dig på soffan eller ta en lång promenad i stället. Det vinner både du och din mage på.
1 kommentar:
Jag hade otroligt magproblem innan jag blev gravid, fick gå med det i över ett år och ingen visste vad det berodde på. Jag tog det lugnt och stressade inte så det kan inte ha med det att göra, men läkarna fann inget.
Sedan blev jag gravid och har varit utan problem i sex månader nu och jag hoppas att det håller i sig även efter graviditeten.
Men jag vet hur det är att ha problem med magen, det förstör så mycket och man tappar mycket av det sociala.
Skicka en kommentar