Hälsningar

Från en flitig studerande! (Sämre kunde man ju verkligen ha det)

Micrositing och Baileys ur ett av whiskyglasen jag gav Jakob i födelsedagspresent

Var på så dåligt humör hela eftermiddagen. For iväg på franskalektion till Arbis och fnissade en och en halv timme med bästa Julle så blev jag glad igen. Kom hem till ett mejl där det stod att jag klarat andra deltenten i affärsbokföring! Det var som en (mycket bra) spark i baken så jag gjorde undan lite uppgifter i vindkraftskursen. Men nu blir det sängen! Godnatt!

Traditioner

Jag skrev i förrförrförra inlägget om hur jag gillar att bryta eller röra om de gamla välbekanta traditionerna. Det betyder inte att jag tycker att det är löjligt med traditioner eller att jag helst skulle vilja köra över dem med en ångvält. Jag tycker det är fint när man blivit vuxen att se hur nya traditioner föds och utvecklas. Jag och Jakob utgör ju tillsammans ett hushåll, en slags självständig och individuell helhet och nu är det ju upp till oss att hitta våra vägar, våra speciella sätt. Det är stort och fint.

För att ta ett exempel så firar vi nyår med Janina och Daniel, ett annat är att adventsstjärnorna plockas fram lagom till Jakobs födelsedag. I år är det nykomlingar i både vardagsrums- och sovrumsfönstret.

Stjärnan jag suktade efter från Indiska. Blir din för 14,90€. Är så nöjd över den!

Den här stjärnan hittade jag i en av Jakobs lådor i källaren. Lyxigt att få växla mellan olika färger och former!

Födelsedagsbilder

Efter en natt fylld av förväntan klev jag upp i ottan och fixade en äkta födelsedagsfrukost!

Som födelsedagsbarnet önskat, uppvaktade jag med sång i ett mörkt sovrum. Kände mig som Lucia. Presenter i sängen hör ju också till.

Bebéer på födelsedagen är ett påfund som härstammar från släktet Frants. Jag tror vi är tredje generationen som hakar på trenden och säkerligen kommer föra den vidare.

På kvällen kom som sagt delar av Jakobs familj hit för att fira. Kalasstämningen låg som en tjock dimma över lägenheten och kvällen blev mycket lyckad!

Vill inte leva ett liv framför datorn

Jag kom hem från skolan strax innan tolv idag och åt lunch. Sedan hamnade jag i soffan med ett glas äppeljuice, några pepparkakor och datorn i famnen.

Avskyr de där gångerna när jag kommer på mig själv med att ha suttit i flera timmar och förstrött läst bloggar vars skribenter bara är flyktigt bekanta. När det händer har jag lust att ge mig själv en fet smäll på käften. Vad tjänar det till? Jag vill ju inte leva mitt liv framför eller genom datorn. Jag vill ju leva i den verkliga verkligheten.

En födelsedag

På Kaserngatan har vi firat födelsedag hela dagen lång! Bortsett från de där timmarna mellan 09:00 och 15:00 då jag var i skolan och Jakob på jobb. Absolut mysigast var den stora frukosten jag fixade i morse och som vi förtärde i sängen. Jag sa till Jakob att det är synd att det bara händer två gånger i året. Då svarade han att vi ju måste skaffa barn så vi får blir uppvaktade på mors och fars dag också.

Ikväll har Jakobs mamma och pappa, farmor och farfar varit här på te. Jakob är inget fan av söta bakverk så istället bjöd vi på massa olika ostar med tillbehör. Det gick hem hos alla och det var ju kul! Både jag och Jakob tycker om att avvika lite från gamla traditioner, göra saker på nya, kreativa sätt och det uppskattas ofta av gäster. Förra året bjöd vi Jakobs familj på en stor brunch på hans födelsedag och den pratas det ännu varmt om!

Jakob har nu ställt sig för att diska bort från kalaset och själv ska jag ta en liten sväng runt kvarteret. Har sparat några bilder till er som jag tänkte visa imorgon, så kika in då!

Presentshopping

Har nyss duschat och ska snart gå till stan en sväng. Jakob fyller år på måndag så jag ska hämta en present till honom. Det här blir hans tredje födelsedag som jag är med och firar och i år har jag velat och funderat mycket över presenten. Mellan varven har jag tänkt att det skulle underlätta om man hade en kvinna som partner istället, då tjejer och kvinnor är lättare att hitta presenter till, men varje gång jag tänkt tanken har jag kommit fram till att jag säkert hade haft det här problemet ändå. Nu har jag i alla fall bestämt mig för vad jag ska ge min man. Han kommer dessutom vara borta på fest både ikväll och imorgon så jag får pyssla med födelsedagshemligheter i lugn och ro. Perfekt! När vi hade lagt oss igår kväll frågade han om jag inte kan sjunga för honom på måndag morgon, så det blir väl att öva på "Ja må han leva".

Måste också hämta nyckeln från jobbet då jag är i stan då jag ska öppna kaféet imorgon. Har sett i kalendern att Sabina är på plats ikväll så då går jag ju mer än gärna dit och hänger en stund!

En suddig bild på det då

Vänner

Igår kväll kom Hanna hit. Vi pratade och gjorde varm Oboy och popcorn med smörsmak. Så härligt att få skratta hysteriskt med sina bästa vänner! ♥ Borde helt klart göra det oftare.

Bild från Hannas Instagram

Restauranghyfs

Godförmiddag! Precis klivit upp och fått i er morgonkaffet? Själv var jag uppe med tuppen och for iväg och jobbade någon timme med en ny arbetskompis.

Sitter nu i skolan tillsammans med Catharina och Christoffer (och självfallet en hel drös av förstaårsstuderande). Catharina hittade en sjukt bra blogg jag vill tipsa er om!

Om ni har jobbat eller jobbar inom restaurangbranchen kommer ni säkerligen nicka igenkännande otaliga gånger och förhoppningsvis få er ett gott skratt.

Här är den, serverad på ett silverfat: RESTAURANGHYFS.

Döden, döden

En kompakt gråhet har lagt sig över Vasa. Den har varat redan några dagar. Blåsten söker sig alltjämt in under halsduken på något vänster. Idag är det ett år sedan jag "blev sjuk". Ett år sedan studiebesöket på Vacon och ett år sedan lunchen efteråt vid Thai House med klasskompisarna, då jag blev tvungen att gå till toaletten och lägga mig ner på det skitiga kakelgolvet.

Jag har varit hos psykologen och pratat om min bästa kompis som tog livet av sig för snart tre år sedan. Även om det är hela fem år sedan pappa dog så gråter jag mer över honom än över min kompis. Kanske för att jag vet att min kompis gjorde ett val. Han hade kommit till slutsatsen om att det bara fanns en väg att gå, och det var vägen bort från livet. Pappa fick inte välja någonting, det var någon annan som gjorde det.

Idag har jag kommit så långt att jag kan glädjas när jag tänker på dem som redan är på andra sidan. Glädjas över den tid jag fick med dem och åt alla fina och roliga minnen vi skapat tillsammans, glädjas över att jag hunnit bli ganska gammal när pappa dog och inte längre var något barn, att jag hann se på honom ur ett relativt vuxet perspektiv. Självklart är där sorg också. Sorg över att jag och min kompis inte fick bli vuxna tillsammans och sorg över att pappa aldrig hann se sina barnbarn eller hann träffa Jakob.

Jag tänker ofta när jag sätter mig vid datorn att jag ska skriva ett roligt eller spännande inlägg, men när jag låter händerna okontrollerat dansa över tangentbordet blir det så här ibland. Vi borde prata mer om döden. Döden är ju ingenting konstigt eller onaturligt. Den kommer ju komma till oss alla, förr eller senare. Visst är den tung och sorgsen, döden. Men genom att prata om den tillsammans kan vi göra den mindre. För sist och slutligen är den ju inte så stor, den är ju ett naturligt inslag i livet.

Återuppståndelsen

Voi söta öde så här har varit tyst! Har varit drabbad av lite lack of inspiration och så har nacken börjat bli dålig igen, därav min frånvaro. Nu har jag dock repat mig och är tillbaka på banan. Måste bara vara försiktigt och inte sitta så mycket framför datorn.

Några spännande nyheter har jag tyvärr inte att komma med. Har som vanligt jobbat lite i kaféet, studerat lite och haft en riktigt lugn och skön hemmahelg. Nedan bildbevis:

Fredagslyx: klyftpotatis och rökt lax. Vitt vin. Kaffe och Baileys på maten.

Provade en dag att laga makaronilåda med quornfärs istället för köttfärs. Supergott!

Och så har jag sett ut så här mellan varven.

Idag har jag varit helt ledig. Franskan ikväll blev inställd på grund av sjuk lärare. Mellan elva och sexton trettio låg jag på soffan och läste Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan. Om jag hade kunnat hade jag slutat och sparat lite till sen, men det var omöjligt. Den var så bra! Kommer vara tagen av den bra länge alltså. Köp och läs! Det är en order!

Bästa

Jakob visade den här videon för mig tidigare i veckan och jag har tänkt på den flera gånger efter det. Varje gång den där lilla elefanten smugit in i rampljuset i mina tankar har jag helt enkelt inte kunnat hejda skrattattacken! Helt klart bästa videon jag sett på länge! Enjoy!

Dagens höjdpunkt

Idag blev jag färdig med presentationen om vattenkraft. Sedan hade jag kvällsskift i kaféet.

Dagens höjdpunkt var när jag åt ett pepparkakshjärta vid jobbet. Det ni!

Här sitter jag

Jag har precis börjat läsa en fritt valbar kurs som heter Basics of wind energy. Den är helt och hållet virtuell och det är faktiskt ganska lyxigt att inte behöva gå till skolan, men ändå kunna skrapa ihop SP (studiepoäng). Om jag vill kan jag ligga i sängen och äta godis samtidigt som jag ser på föreläsningarna.

Just idag ligger jag dock inte i sängen. Jag sitter vid köksbordet och dricker en öl istället och knåpar på en presentation. Jag har lyssnat igenom och läst allt material och kommit igång med den första uppgiften. Vi ska skriva om en typ av förnybar energi och ingen hade ännu skrivit om tidvatten som energikälla, medan fyra hade skrivit om solenergi. What the heck, tänkte jag.

Ikkuna

LYCKAN!

Skål för en dålig dag och för en chans man nog borde ta vara på

Förstod ingenting av franskaläxan igår. Av fyra uppgifter hajade jag en. En. Kände mig som en looser. Ville gråta. Hela dagen kändes helt värdelös.

Väl bredvid min bästa vän Julle i klassrummet vid Arbis började det äntligen svänga. Jag är ingen hejare på grammatik, men jag förstod vad resten av uppgifterna gick ut på. Och de jag hade gjort hemma var helt riktiga. Vi skrattade en hel del! Det var en rolig lektion som avslutades med diktamen.

Julle hade liksom jag haft en dålig dag, så efter franskan bestämde vi oss för att "fara på en". Så vi gick till D.O.M, Julle beställde en öl och jag en äppelcider och så skålade vi för en dålig dag. Det är fint när en rutten dag får ett bra slut.

Gammal bild på Julle och mig från när vi bodde i Fårösund. Vad är egentligen grejen med att man ska visa upp det man dricker?

Idag har jag varit hos min psykolog (har upptäckt en skylt utanför hens dörr som anger titeln psykoterapeut). Vanligtvis dricker jag inte kaffe till frukosten, men i morse var jag riktigt sugen. Eftersom jag är en sann tidsoptimist fick jag bråttom som vanligt, så jag tog med mig kaffet i en termosmugg. Perfekt ju! Förstår inte hur jag inte tänkt på det tidigare? Att sjunka ner i fåtöljen hos psykologen och sörpla kaffe var den bästa starten på dagen på länge.

Idag pratade vi mest om hur jag vill gå vidare efter årsskiftet (från början var tanken att jag skulle gå till polikliniken fram till årsskiftet). Jag skrev ju redan förra veckan att jag insett att jag inte känner mig själv så väl och det finns verkligen anledning för mig att fortsätta jobba med mig själv. Jag blev idag erbjuden möjligheten att gå intensivt i terapi hela följande år. Jag bloggar lite mer om det senare när det har fått sjunka in lite, men det är sannerligen ett fint erbjudande.

Nu är det dags för lunch! Det får bli en sån där man-tager-vad-man-haver-rätt idag.

Förmiddagsmelodi

En gammal goding
Kärlek i mina hörselgångar,
trumhinnor
Ett pirr i magen

Insomnia

Om ni hade vetat hur trött jag var hela dagen igår! Undvek att sova på dagen, även om det lockade mycket. Tänkte att jag skulle få en riktigt, riktigt god natts sömn istället.

Om ni hade vetat hur frustrerad jag var när jag klev upp klockan sex i morse efter en riktigt, riktigt urusel natt! Kände mig knappt levande när jag traskade genom stan till kaféet. Och tydligen hade sömnlösheten satt synliga spår i mitt ansikte, för när chefen kom till jobbet lade hon genast handen på min arm och frågade lite bekymrat hur jag mådde.

Klockan elva fick jag gå hem, jag skulle egentligen ha slutat ett. Nu har jag vaknat för en stund sedan. Lite sur över att ha missat en sådan fin dag, men gladare över att småningom börja känna mig som en människa igen.

Ska se över franskaläxan nu och vänta hem Jakob som ska stå för middagen idag. Sedan bär det av på kurs!

Fynd från i lördags

I lördags gick jag på loppis med Jakob för att leta kläder till en maskerad han ska gå på. Det var länge sedan jag besökte något loppis, så det var jätteroligt (fast det är det i och för sig alltid)! Vi hittade perfekta kläder till Jakob så nu är det bara skor och några små accessoarer som fattas. Självklart fyndade även jag, och jag tänkte givetvis visa upp skatterna.

Har velat ha en sockerskål med lock en tid nu och precis när jag hade gett upp hoppet om att hitta någon i lördags, dök den här upp på en hylla framför mig. Perfekt!

Servetthållare har vi länge tänkt köpa, men vi har ganska olika stil och smak jag och Jakob och har inte kunnat komma överens om någon. Den här fick godkänt av oss båda och följde med hem.

Jag dricker ofta te och gärna löste och en bra tekanna har jag letat utan att finna. Den här mörkgröna kannan är till synes helt oanvänd och genast när jag hade lagt ner den i varukorgen såg jag tekannor i var och varannan hylla, förstås. Det här är ett fynd som gör mig lycklig!

Gräsligt snygg tunika.

1,50€ för den, vem skulle tveka egentligen?

Klänning med fjärilar på.

Och en liten tunika att ha till vardags.

Må det bli fler loppisbesök inom den snaraste framtiden!

Måndag och fredag var och varannan dag

Alla dagar är antingen måndagar eller fredagar nu för ti'n. Det är helt otroligt hur snabbt tiden går. Snart är det ett helt nytt år.

Idag är det måndag och klockan var noll fem femtio när jag motvilligt kravlade mig upp ur sängen och smög ut ur sovrummet. Jag sminkade mig snabbt så jag hann läsa Vasabladet och äta morgonmål i lugn och ro. Det regnade när jag gick genom stan till jobbet. Den första låten som spelades när jag slog på stereon i kaféet var Yann Tiersens Les Jours Tristes. Jag älskar texten, men den intrumentala versionen är också väldigt fin och gör mig alltid på gott humör (trots titeln).

Klockan nio bytte jag snabbt kläder, tog med mig en stor kaffe och gick till skolan. Affärsbokföring stod på schemat och jag fortsatte med uppgiften jag började på förra veckan. Vi har börjat bokföra i programmet Visma Nova och det är faktiskt riktigt kul. Hade aldrig trott att jag skulle säga det där. Där ser man!

Är hemma nu och har ätit lunch för en stund sedan. Har inte många måsten på min lista idag och tur är det, för jag är trött och utanför är det ruskväder (förutom precis just i det här ögonblicket, när solen kikar fram lite). Nu ska det sitta fint med en kopp kaffe.

Idioten

Jag gick ut från krogen inatt tillsammans med mina kompisar Simon och Robin för att röka. En kille kom fram och började prata med Robin, de var tydligen bekanta sedan tidigare. I samma veva kom vår kompis Fredrik fram till oss och jag och Simon vände oss till honom för att hälsa. Plötsligt kände jag hur den främmande killen, som stod och pratade med Robin, lade en hand på min mage och liksom klappade den lätt. Jag vände mig mot honom, leende och vänligt:

Jag: Ja? Vad?

Killen: Vad är det där?

Jag: Det här?

Killen: Ja.

Jag: Det är min mage.

Killen: Kan du göra någonting åt den?

Jag: ... ursäkta?

Killen: Ja, ska du göra någonting åt den?

Tystnad.

Jag: Det jag ska göra nu, det är att gå in, för jag tänker inte stå här ute med idioter som du.

Födelsedagsfest

Igår fyllde min lillasyster Janina 21 år! Jag kan inte förstå att hon redan är så "gammal", i mitt huvud är hon fortfarande 16 år. Jag berättade det för henne igår och då sa hon att i hennes huvud kommer jag alltid att vara 19. Konstigt hur människor liksom stannar i ålder för en. Undrar vad det beror på?

Hur som helst så blev det lite fest i går då med anledning av födelsedagen! Vi inledde kvällen hemma hos Janina där vi bjöds på pizzabaguetter, chips, popcorn och godis. Olika slag av alkoholhaltiga drycker dök också upp på bordet. Strax innan tio beställde vi en taxi och for till Cinema Bowling där Daniel hade bokat två banor. Vi tjejer spelade på en bana och killarna på en annan. Sjukt kul att bowla, men jösses vad dålig jag var på det, haha! Som tur var fick jag i alla fall en strike...

Janina, Carro och Hanna

Efter en timme i ett par svettiga bowlingkängor gick vi vidare till Oliver's Inn där vi beställde in Somersby och fuldansade (jag fuldansar alltid). Vi hade inte haft så höga förväntningar på DJ:n och blev överraskade över den dansanta musiken, så det var bra jobbat! Jag stötte på många av mina vänner i vimlet, bland annat Simon som också fyllde år igår. Bortsett från en idiot jag träffade utanför krogen var det en riktigt, riktigt bra kväll!

Schizofren

Är lite schizofren när det kommer till bloggens utseende. Därav det lätta ansiktslyftet så här inför helgen. Måste känna efter lite. Och fråga er förstås:

Hur ser en blogg som är bekväm att läsa ut?

Jag kan ju börja genom att berätta att jag helst inte läser bloggar som har mörk bakgrund och ljus text. Det tar så på ögonen att jag blir lite illamående varje gång...

Schulman Show

Tidigare i veckan upptäckte jag någonting helt annat, nämligen Schulman Show. Hur härligt som helst! Fattar inte riktigt hur jag har lyckats missa det tidigare. Såg precis det senaste avsnittet där en av mina favoriter är gäst.

Här kan ni klicka om ni vill se veckans avsnitt!

Bilden är lånad från Aftonbladet

Noterade känslotillstånd

Hej på er! Det har gått några dagar sedan sist. Jag har inte haft någon lust alls att blogga, men ni har kommit hit i alla fall och tittat och det uppskattar jag enormt mycket. Förhoppningsvis kommer ni ju hit för att ni tycker om a) mig eller b) det jag skriver.

Det har hänt en massa roliga saker sedan sist! Inte något mer spektakulärt än vardagen egentligen, men bara den är ju helt fantastisk. Den här senaste veckan har jag för det mesta haft en riktigt bra känsla i maggropen. Kan inte riktigt sätta fingret på det, men jag har liksom... känt mig lättare än vanligt.

Jag har levt med ångest i ungefär ett år nu. Under året har min psykiska hälsa åkt i berg- och dalbana. Igår såg jag på Facebook en video där en bekant spelade gitarr och sjöng. Det var fint på ett värmande sätt och jag blev riktigt inspirerad. Samtidigt upptäckte jag att jag uppskattar välmående, välbefinnande, glädje och känslan av lycka på ett annat sätt nu än vad jag tidigare gjort. Numera noterar jag mina känslotillstånd.

Så någonting gott har kommit ur ångesten. Ångesten själv har krympt och jag har kommit till insikt om att jag inte känner mig själv så bra. Jag är alltså på rätt väg. Jag blir starkare. Och fram för allt är jag glad.

Ett mycket märkligt inlägg

Jag blir så trött på mig själv ibland: jag skrev precis en text om att fotografera sig själv. Den gick ungefär så här: yadayadayada.

Så vi tar det kort: Jag tycker att jag oftast ser helt okej ut. Vill ju blogga en bild på mig själv ibland eftersom det här är min blogg som till största delen handlar om mitt liv och dessutom är jag ju en vanlig människa som av naturen är en gnutta egocentrisk. Men, jag blir aldrig bekväm med att rikta kameran mot mig själv och avfyra en blixt. Det känns så krystat. Jag skäms nästan. Låter helst ingen se att jag fotar mig själv, fastän den mest IQ-befriade människan fattar att det är just det jag har gjort.

Hälften av bilderna jag tar på mig själv ser ut så här:

Till synes en helt normal bild på en helt normal människa. Men att posera och leta efter en bra vinkel och ett bra ljus och en bra min och hålla på alltså? Jag vill bara skratta, för det känns onekligen väldigt konstlat, som om jag försöker vara någon annan. Så den andra hälften av bilderna jag tar på mig själv börjar se ut så här:

För att det ligger närmare till hands för mig. Och för att jag känner mig mer bekväm i att göra en småkonstig min istället för att försöka se så snygg ut som möjligt.

Har ingen aning om jag lyckades förmedla det jag ville från början eller om ni över huvud taget fattade någonting. Kan ju alltid skylla på att det är måndag. Avslutar med en alternativ "Dagens", för att visa upp min konstnärliga sida också (alltså Gud nej).

Marin-inspirerad blus, armband från Pearls for Girls, avskavt chockrosa nagellack, söndriga jeans, skitiga Converse och Hanken-väskan

Lanseringsfesten

Jag gick till Ratatakalenderns lanseringsfest tillsammans med min äldsta syster (eller, gick och gick, vi åkte ju bil). Även om klockan slog sju precis när vi kom till Ritz var vi bland de första gästerna på plats. Oktober har ju som känt övergått i november, vilket innebär att min vita månad nu nått sitt slut. Vi köpte varsin äppelcider och slog oss ner i en soffa.

Har nog aldrig druckit så god cider tidigare i mitt liv!

Vi satt i soffan och smuttade på cidern och pratade om ditt och datt. Iakttog gäster som anlände till festen och försökte para ihop var och en med rätta bloggen. Skinka kom över för att hälsa! Det var riktigt kul att äntligen träffa henne i verkliga livet. Vi har följt varandras bloggar sedan begynnelsen. Också Astrid kom och slog sig ner en stund. Spana in hennes blogg, hon är en riktigt duktig fotograf!

Skinka och Astrid

Ratata har funnits i snart tre år!

Också Christina dök upp på festen. Hennes blogg är kanske bekant för många av er? Christina och jag gick i samma klass i lågstadiet så vi känner varandra ganska bra. Vi språkade en hel del ikväll och hon mindes "skummisarna" min mamma alltid bjöd på på mina födelsedagskalas, kul!

Christina

Självfallet införskaffade jag en Ratatakalender! Jag klarar mig inte utan en ordentlig kalender och den här är ju unik och riktigt snärtig! Dessutom vet jag ju precis vart pengarna går och det är till ett gott ändamål som jag mer än gärna stödjer.

Stolt kalenderägare

Christina och jag gick från festen samtidigt, men innan vi drog på oss jackorna bytte vi såklart några ord med Ratatas grundare: Karin. När jag presenterade mig kom Karin ihåg att jag var en av de första bloggarna på portalen som senare kom att bli Ratata. Karin skriver själv en riktigt inspirerande blogg som var en av de första jag började följa back in the days. Än i dag är jag en trogen läsare!

Christina och systrarna Lindroos: Ratatas grundare Karin och Astrid

Riktigt bra kväll! Hoppas på fler bloggevent inom den snaraste framtiden.

Lanseringsfest

Klockan sju ikväll är det lanseringsfest för Ratatakalendern 2013 på Ritz här i Vasa. Mingel är långt ifrån min starka sida, men jag tänkte i alla fall gå dit och köpa mig ett exemplar av kalendern för att stöda utvecklingen av bloggverktyget (som jag själv varit flitig användare av tidigare).

Är ni på väg dit? Kom fram och säg hej när ni skymtar mig där!

Bilden lånade jag från Ratatas hemsida

NaNoWriMo

Sitter i en datasal i skolan på kursen grunderna i avtals- och obligationsrätt, men Finlex fungerar inte så jag tänkte passa att tipsa er om NaNoWriMo, som jag fick nys om igår. För november är inte bara månaden för att odla mustach. Det är också månaden för att skriva en roman!

 

 

Tveka inte. November ger dig nu en ypperlig chans att äntligen skriva din berättelse, så passa på! Här läser du mer om National Novel Writing Month, registrerar dig och kommer igång!

 

Tack Katrina för tipset!

You guys know too much about me

Igår kom Fonsi hit samtidigt som Jakob kom hem från jobbet. De gick genast ner till pizzerian vid hörnet och hämtade pizza och så åt vi middag tillsammans alla tre. Mätta och belåtna hoppade jag och Fonsi i bilen och styrde kosan norrut. Jag kör bil ganska sällan nu för tiden och har alltid varit en försiktig chaufför och vi hade bara hunnit svänga ut på Storalånggatan när Fonsi utbrast:

 - Alltså no måst e ju ta läng för dig att kom dig nånstans!

Vi åkte till vår hemby Ingenstans för att dricka kaffe med Sarah. Sarah bor sedan fyra år tillbaka på Åland och det har gått två år (!) sedan jag träffade henne sist. Det fanns en tid i våra liv när vi alla tre satt i rökrummet vid Teboil så gott som varje kväll. Jag kan inte räkna alla märkliga saker vi donat med, alla hyss vi gjort, alla juttur vi skrattat åt, cigarettmärken vi rökt, koppar kaffe vi druckit, kinahästar som dykt upp på borden. Men en sak vet jag helt säkert, och det är att vi haft hisnande roligt, bundit starka vänskapsband och skapat minnen för livet ♥

När klockan slagit nio och St 1 (före detta Teboil) stängt för dagen kramade vi om varandra och sa hejdå. Sarah körde vidare för att träffa andra vänner och jag och Fonsi körde tillbaka hem till stan, med Marina and the diamonds på full volym i bilen. Bakom oss hade vi ännu en otroligt rolig kväll.

Två år & tio månader

Jag missade helt att det var Jakobs och min månadsdag igår. Vi brukar alltid gratulera varandra den sista varje månad. Två år och tio månader, tänk he! Tiden går arma fort när man har roligt! Två månader kvar till tre års dagen. Tips på hur man kan fira?

Update
Hur vi firat tidigare år:
 - Hotellsvit på Kantarellis (jacuzzi + bastu + mäktig frukost)
 - Massage + örtbad + middag vid Fransmanni