Jag gick ut från krogen inatt tillsammans med mina kompisar Simon och Robin för att röka. En kille kom fram och började prata med Robin, de var tydligen bekanta sedan tidigare. I samma veva kom vår kompis Fredrik fram till oss och jag och Simon vände oss till honom för att hälsa. Plötsligt kände jag hur den främmande killen, som stod och pratade med Robin, lade en hand på min mage och liksom klappade den lätt. Jag vände mig mot honom, leende och vänligt:
Jag: Ja? Vad?
Killen: Vad är det där?
Jag: Det här?
Killen: Ja.
Jag: Det är min mage.
Killen: Kan du göra någonting åt den?
Jag: ... ursäkta?
Killen: Ja, ska du göra någonting åt den?
Tystnad.
Jag: Det jag ska göra nu, det är att gå in, för jag tänker inte stå här ute med idioter som du.
2 kommentarer:
Hahha vilken... Ja, idiot! Jag skulle förmodligen smällt honom på käften. Eller sagt något riktigt elakt tillbaka.
Ja! Jag ångrar så att jag inte gav honom en rak höger eller körde upp knät mellan benen på honom, men jag blev så ställd över hans kommentar (förolämpning?) att jag bara gapade och stängde munnen om vartannat som värsta guldfisken.
Skicka en kommentar