måndag 10 juni 2013

Just nu i min skrivbordslåda: Miljonte texten som är den sista jag skriver om dig

Jag minns första gången jag såg dig
du hade ögon lika Daron Malakians
Armar obefläckade av historia
men en bröstkorg och ett djup, ett inre
som rymde en hel galax långt från andras solsystem

Vi dansade länge runt varandra och inte ens ett ord
eller en viskning
tog ett snedsteg
Ändå talade vi alltid samma språk

Sedan blev det du och jag
och jag hade aldrig kunnat ana det
Vi kunde vara som två sagofigurer
skapade av bröderna Grimm

Aldrig förstod jag riktigt vad eller vilka vi var
Du var redan då en man och jag
var någon helt annan än idag
Jag trodde att jag visste allt,
att jag hade klurat ut Livet
Idag vet jag bättre:
att jag var en bit lammkött i dina ögon

Plötsligt var det som om du fallit av jorden
och du fanns ingenstans att hittas
inte ens på de sociala medierna
(som om de var allt här i världen)