Den första snön

När hon vaknar är hon utvilad
klarvaken
I rummet ligger ett mjukt morgonmörker
Mannen bredvid henne andas tungt, tryggt

Hon sätter sig upp
Försöker greppa tag om känslan i luften
Hon lyckas inte
riktigt
Men hon vet vad den betyder

Dörröppningen till sovrummet är
ett gapande hål
Hon kan urskilja ljuset som slängs mot parkettgolvet
Ljuset från stjärnan i vardagsrumsfönstret

Hon knuffar till mannen som andas
tungt och tryggt bredvid henne i sängen
Han kisar mot henne genom morgonmörkret
Hon letar efter hans hand 
-          Kom, fort! Du måste skynda dig!

Hon kliver barfota ner på parkettgolvet
Letar efter en tröja
Den fjällstickade
blå och brun och vit
den med renarna på
Han sätter sig med yvigt morgonhår på sängkanten
försöker förstå vad som händer

Snart har de kläder på
han lite mer än hon
för hon hinner inte
Det händer ju nu
det hinns inte med

Hallen
Kängor på deras fötter
Han med strumpor innanför
hon med raggsockor
som killar och sticks
Inget annat hinns med
Hon tar tag i hans hand
rycker med honom ut i trapphuset

Bakom alla dörrar
sovande familjer
Trapphuset vilar i tystnad
Pepparkaksdoft på andra våningen
De småspringer ner för trappen
hon först
med hans hand i sin

Snart där
Hon ser porten
glaset
På andra sidan glaset
händer det
Och det händer nu

De halkar ut på trappen
Hon i sin fjällstickade tröja
den med renarna på
Raggsockor och kängor
Han under sin jacka
den svarta halvlånga
den med stora blanka knappar
den som klär honom så väl
Det yviga morgonhåret
Kalsongerna och strumporna och t-shirten under jackan
för inget annat
hinns med
den här morgonen

De snavar fram över trottoaren
Hon stannar
håller fortfarande hans hand
Han ser på henne
hon är tyst
betraktar omgivningen uppmärksamt 
-          Vad händer? frågar han
Hon hyschar och ler
Böjer huvudet litet bakåt 
-          Titta, säger hon
Han tittar

Där kommer den
Den första snön