Härifrån, från och med nu, kommer det att flöda (lite i alla fall), för min egen skull

Det ligger en man
på sidobordet i det stora rummet
vid villan

Det är samma man som låg
på kaffebordet vid jobbet
tidigare i veckan

Han stirrar på mig
Han har just romandebuterat
och jag vet varför han stirrar

Tidigare under sommaren
drack jag kaffe i en författares trädgård
"Men så känner alla författare när de har sysslat med andra saker en längre tid!"
svarade författaren på min rädsla över att allt bara skulle ha varit en fas
Någonting flyktigt i jakten på identitet

Hennes ögon skiftade när hon frågade
"Skriver du någonting alls då? Någonting på Facebook eller på någon blogg? För att hålla igång ett litet flöde i alla fall, menar jag"
och jag svarade ingenting
tog bara en stor klunk av kaffet
och höll fast vid hennes blick
ovan kanten av kaffekoppen

Någonting blev till där
i författarens trädgård
Någonting som började gro

Det är här
och nu
det börjar, om, igen
Börjar spira
Tack vare författaren i sin trädgård
och mannen
som stirrar
från tidningen på sidobordet i det stora rummet vid villan
Han har just romandebuterat